0 --> 100

Över den senaste veckan har jag höjt min träningnivå från ingenting till fullt ös. Gym söndag, måndag, tisdag - jättejobbig ergo (roddmaskin), onsdag - massa rodd (4h), torsdag - vikter, cirkelträning, vattenpolo, fredag - gym, lördag - 6h rodd på sjön. Tror ni mig om jag säger att jag har ont överallt nu? Tur att det var underbart skönt och fint på sjön idag, eftersom jag inte var på det bästa humöret nu imorse. Har haft det litet stressigt på sistonde. Men inte en våg och strålande solsken gjorde susen. Kom hem, åt, sorterade lite papper sen krashade jag i sängen. Blev en tupplur på 3 timmar och vaknade inte förrän det var mörkt ute. Men oj vilken skön sömn det va!

Onsdagen var en rolig dag. Vi hade Reb på besök (roddkompis från förra året). Kul med något annorlunda i vardagen. Blev av denna anledningen utgång på kvällen, och det blev en riktigt bra kväll.







Engelsmän ska inte bowla!

Nav på väg att släppa klotet

Igår blev det en liten avstickare i vardagen. Jag, Lizzy, Lewis, Naw och Richard åkte och bowlade. Och jag säger det bara.. jag är minsann ingen mästare (medger det gick rätt bra två rundor) men överlag kunde inte en enda av dem hålla kloten på banan. Vi fick ett bra pris= hur många rundor vi ville för £6,50. Spelade tre rundor och jag vann de allihop.
Resultat:

1 - 134
2 - 86 (woops)
3 - 129

Skrattattack!

Det här gav mig en skrattattack så att jag nästan kvävdes av mina egna hostningar. Det är så mitt i prick att det är löjligt. Det som händer Mr Bean i denna videon hände när jag var i Frankrike och reaktionen var nästan exakt den samma.


"Stackars, stackars lille mej"

NU har jag haft till och från feber i snart 6 dagar. Varierar från 37,5 - 39. Jag har verkligen ingen sångröst just nu och var gång jag hostar känns det som att dra ett rakblad genom strupen. Vilket också betyder att äta och dricka är ingen mysig upplevelse. Jag kan ta en eller två sjukdagar med en axelryckning. Det är inte så farligt. Men sex dagar, nu är kroppen så himla trött. Jag gick till sjuksyster igår, men hon var totalt värdelös. Blir det inte bättre snart ska jag uppsöka en riktig doktor istället. Tur att jag har min reservmamma Lizzy här iaf som tycker synd om mig och gör te till mig. Så där, då var slut på den klagovisan.

INTERNET!!!!

We have internet people! Äntligen äntligen är vi online i mitt hus. Det har minsann tagit sin tid, men nu har vi det minsann. Sån lättnad att det e helt otroligt. Har bott mer än tre månader utan internet. Försök själv så får ni se hur handikappad man känner sig. Känner för att sjunga ut min glädje...

Internet shallalalala INTERNET!!!!! lalalal LA

RSS 2.0